AI-märkning och vad den innebär
Varje bild du får från The Studio by Papaya Coco bär en maskinläsbar märkning som identifierar den som AI-genererad. Den här sidan förklarar vad märkningen är, vilken skyldighet som ligger på oss, och vilken som kan ligga på dig.
Underlag för kundsamtal. Inte juridisk rådgivning — se förbehållet längst ner.
Två roller, två skyldigheter
EU:s AI-förordning lägger olika krav på den som tillhandahåller ett AI-system och den som använder det. Det är den skillnaden som avgör vad du behöver göra.
Artikel 50.2 kräver att den som tillhandahåller ett AI-system som genererar syntetiskt bildmaterial märker utdata i ett maskinläsbart format.
Det är gjort i varje levererad bild. Skyldigheten kan inte delegeras till modelleverantören, eftersom vår egen pipeline komponerar om bilden efter generering — märkningen sätts sist, av oss.
Artikel 50.4 gäller innehåll som utgör en deepfake. Vanlig produktfotografi är sannolikt inte det.
Men definitionen nämner även föremål, och rättspraxis saknas ännu. Vi påstår därför inte att du är undantagen — det är en fråga för din jurist, och längre ner finns länken att skicka.
Ur förordningen, ordagrant
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689. Citaten nedan är den engelska lydelsen — alla språkversioner är likvärdigt giltiga, och den svenska finns via länken längst ner.
ARTIKEL 50.2 — LEVERANTÖRENS SKYLDIGHET Providers of AI systems, including general-purpose AI systems, generating synthetic audio, image, video or text content, shall ensure that the outputs of the AI system are marked in a machine-readable format and detectable as artificially generated or manipulated.
ARTIKEL 50.4 — ANVÄNDARENS SKYLDIGHET Deployers of an AI system that generates or manipulates image, audio or video content constituting a deep fake, shall disclose that the content has been artificially generated or manipulated.
ARTIKEL 3.60 — DEFINITIONEN AV DEEPFAKE AI-generated or manipulated image, audio or video content that resembles existing persons, objects, places, entities or events and would falsely appear to a person to be authentic or truthful
Definitionen skär åt båda hållen, och det är värt att läsa noga. ”objects” står där — en produktbild föreställer ett existerande föremål. Men ”falsely” står också där. Bilden framstår inte felaktigt som autentisk: produkten ser faktiskt ut så.
Vad märkningen faktiskt är
- XMP — inbäddat i bildfilen, med IPTC:s kontrollerade vokabulär för digital källtyp.
- EXIF — en människoläsbar rad som säger samma sak.
- Termen — compositeWithTrainedAlgorithmicMedia: en riktig produkt komponerad med en AI-genererad omgivning. Inte en helt syntetisk bild.
Märkningen ligger i filen. Den syns inte i bilden och påverkar inte hur den ser ut.
Den större risken är inte AI-förordningen
En bild som får produkten att se ut som något den inte är är vilseledande marknadsföring — oavsett hur bilden framställts och helt oberoende av AI-förordningen. Den risken har alltid funnits i retuscherad produktfotografi.
Tillgänglighet
Den vanligaste frågan är hur liten texten får vara. Svaret förvånar de flesta:
Det som faktiskt krävs, via EN 301 549 som pekar på WCAG 2.1 AA:
- Kontrast 4,5:1 för vanlig text, 3:1 för stor text (18 pt, eller 14 pt fet)
- Texten ska gå att förstora till 200 % utan att innehåll försvinner
- Text som bild ska undvikas, eftersom den inte skalar
Tillgänglighetsdirektivet gäller e-handel sedan 28 juni 2025.
Räcker en symbol?
Nej, inte ensam. Två skäl:
- Tillgänglighet. En ikon är ett icke-textelement och måste ha ett textalternativ. En symbol utan tillgängligt namn är otillgänglig hur tydlig den än är visuellt.
- Juridiskt. Upplysningen ska lämnas på ett klart och urskiljbart sätt. En ikon utan förklaring uppfyller knappast det för någon som inte känner igen symbolen — och någon etablerad, allmänt igenkänd AI-symbol finns ännu inte.
Och en SVG då, den skalar ju hur mycket som helst?
Det är inte vektorn som avgör, utan om texten är riktig text i sidan eller inbränd i bilden. En inline-SVG med <text> är riktig text: den skalar, går att markera och kan läsas upp. Samma SVG inbränd i den levererade JPEG:en är pixlar. En SVG ger inte heller tillgängligt namn av sig själv — som <img> behöver den alt, inline behöver den role="img" och en <title>.
Kontrast mot ett foto är olösligt — så lägg den inte på fotot
Ljus produkt mot ljus bakgrund gör att vilken textfärg som helst faller under 4,5:1 någonstans i bilden. Den maskinläsbara märkningen ligger redan i filen och behöver inte synas. En synlig etikett är ett förtroendeval, inte ett lagkrav för vanliga produktbilder — och då finns ingen anledning att kämpa mot fotot.
Bildytan i exemplen nedan är stiliserad: en mörk del och en ljus del, som en ljus produkt mot en ljus bakgrund. Etiketten har samma färg i alla tre.
AI AI-genererat innehåll
Kontrasten mäts mot sidbakgrunden och är löst direkt. Riktig text, skalar, läsbar.
En platta bakom texten, halvtransparent eller solid. Kontrasten mäts mot plattan, inte mot fotot. Samma grepp som tv-bolagens grafikrutor.
Kan aldrig garanteras — ljus produkt mot ljus bakgrund faller under 4,5:1 någonstans i bilden oavsett textfärg. I exemplet till vänster försvinner texten där bakgrunden blir ljus.
AI AI-genererat innehåll AI AI-genererat innehåll AI AI-genererat innehåll
Ingen av storlekarna är ett krav — de visar bara hur det ter sig i praktiken. Texten är ett exempel, inte en fastställd formulering.
Länkar
- FÖR ER JURIST — OFFICIELL SVENSK TEXT Förordning (EU) 2024/1689 på EUR-Lex
- ARTIKEL 50 I SIN HELHET artificialintelligenceact.eu/article/50
- DEFINITIONERNA, ARTIKEL 3 artificialintelligenceact.eu/article/3
Förbehåll. Den här sidan är information, inte juridisk rådgivning. Vi beskriver hur vi märker bilderna och hur vi läser regelverket — bedömningen av vad som gäller för just er användning måste göras av er egen jurist. Har du frågor om märkningen i sig svarar vi gärna: hej@papayacoco.se.